Bandaöarna Neira, Besar och Rhun. The Spice Islands, Molukkerna. 04*31 S. 129*48 Ö

Muskotnöten mer värd än guld...

Sinbad, sjörövaren berättar i sagorna Tusen och en natt, om hur han hämtar  

hem kryddor i från fjärran länder. Dom kommer från ett mystiskt kryddfolk och 

ingen vet var de bor.

De eftersökta och starkt doftande kryddorna blev upprinnelsen till långväga 

upptäcktsresor och byggande av stora handelsimperier. När började handeln 

med kryddor? Förmodligen när de olika kulturerna växte fram. I det gamla 

Egypten användes kryddor, de tre vise männen kom ifrån Österlandet med 

väldoftande myrra. 

Handelsmännen i Europa hade ingen kännedom om var kryddorna kom ifrån.

I stort sätt visste man bara att de kom ifrån handelsvägar, som gick genom den

islamska världen till hamnarna Basra eller Alexandria. De arabiska handelsmännen

höll kryddornas ursprung hemlig. Kryddorna gav makt på alla plan och under de 

korståg, som drog genom Europa med religiösa förtecken på 1200-talet, erövrades 

Konstantinopel, en seger för Venedig, som växte fram som en stormakt.

Bysans kryddhandel blev en nu Venedigs. Handelsmän drog österut. Av kineserna 

fick  Marco Polo peppar, kryddpepper, kanel, ingefära, saffran och muskot.

Det blev "modernt" med kryddor. De som hade råd med de dyrbara varorna kunde 

sina rikedomar.

I Sverige finns en bevarad nota ifrån den heliga Birgittas gravöl ill hennes fars ära

år 1327. Fem kilo kummin,ett kilo ingefära, ett halv kilo kanel, tre kilo peppar och 

sju hekto saffran.

Handeln var lönsam! Även om maten, som serverades inte var helt färsk, gick den

att äta men ibland kunde man bli förgiftad av alltför flitigt användande. ( två muskot

nötter är dödlig föda!)

Venetianarna fick inte behålla sitt monopol så länge. Portugiserna och Spaniorerna

hittade sjöledes till övärlden. Upptäcktsresornas tid inleds och jakten på de

värdefulla kryddorna lockar. Kanel fanns på Ceylon och på Moluckerna "upptäcktes"

vad araberna aldrig berättat, kryddnejlikans och muskatens växtplats.

De otaliga kryddkrigen inleddes. Det blev Holland med VOC, det ostindiska 

kompaniet, som med fruktansvärt våld tog kontroll över all handel. Av de 15000

invånarna på de små Banda öarna Neira och Rhun överlevde endast 500. Endast på

dessa två öarna växte muskot trädet. Folk togs ifrån andra öar för att arbeta som 

slavar. Kontrollen över nötterna var rigid. Om något försök gjordes med att smuggla 

ut nötter bestraffades det med avrättning. För att hemlighålla lasten på väg till Europa

täcktes den med kalk. För att undvika sjunkande priser brändes ibland tusentals 

kilo med väldoftande kryddor bland annat i Batavia.

I Europa ville Engelsmännen också åt de nu så oerhört eftertraktade kryddorna. På 

Nordsjön stod ett fleratl sjöslag mellan England och Holland. Båda länderna  led stora 

ekonomiska förluster, som slutligen ledde till ett fredsfördrag i Breda 1667. The East 

India Company ledde till England långa dominans på världshaven. Holland fick dock 

behålla den lilla ön Rhun, som är närmst i bild på mitt foto. I utbyte fick England den 

obetydliga ön Nya Amsterdam ( dagens New York) !!!

Rhun för Manhattan!  

Rhun in exchange for Manhattan!  

I have above tried to tell the story of the nutmeg and the trade of spices from 

the Moluccas. The story is amazing and worth looking up on Wikipedia or other sorces.